Leonie

idag är det sommar i Geilo
och mitt humör är på topp
jag har en lägenhet, jag har min man, och min tjockemolle råtta.
Jennifer är här och när jag tittar ut genom fönstret
ser jag hur kvällssolen lyser i trädkronorna och över de nu gräsklädda backarna
vad har jag att komma med nu?
vad vill jag berätta, vad vill jag analysera?
inget... eller...egentligen mycket
jag vill få tummarna ur och berätta utförligt om min USA resa
och hur min sommar sett ut sen jag kom hem
men, när jag är lycklig, när det går bra för mig
har jag svårt för att skriva. om så bara berättande.

Det blev Geilo ändå, en vinter till i Geilo
sen får vi se vart det bär av, mot okänd och spännande mark hoppas jag
med nya människor att byta erfarenheter med
mot nya platser som förhoppningsvis har mycket att lära mig
nya minnen ska skapas och nya vyer ska öppna sig
tänka sig att man kan göra vad man vill. tänka sig att jag
har blivit given den friheten. ändå har jag så ofta mage att klaga.
men hör mig nu, jag klagar inte. jag har allt jag bett om.
nu kräver jag inte mer. nu vilar jag i stunden. jag är
jag vilar äntligen lite i stunden. det är mer än ok att vara här

den 2:dra augusti kommer min kära syster hit och hälsar på mig
och huuur jag ser fram emot det. det gläder mig.

jag lever i mitt egna personliga goodville.