what if?
ett skrap på ytan av tankar som slått mig de senaste dagarna:
det gör fortfarande ont
att veta, hur mycket skada jag orsakat dig
det gör ont, att veta
att jag gav dig ett löfte som jag sen så brutalt bröt
om jag bara trasat sönder dig hälften så mycket som mig själv
är jag otroligt ledsen.
jag pysslar om mina sår och värmer mig i annans famn
men vet att det kommer dröja länge än
innan nån kan fånga in mig igen
efter dig, har jag ett stort behov av att få stå själv
vara spontan och impulsiv och göra och säga preeecis vad jag vill
när jag vill
men jag känner mig själv tillräckligt väl nu
för att veta att jag kan vila i stunden
och vara lycklig i det, men mer än så kan jag inte ge.
det är kanske synd
men jag känner ingen oro för framtiden
och vet med all säkerhet att jag kommer ta mig över
alla hinder jag ställs framför, det har jag gjort förr
jag vet, att jag aldrig kommer bli den som ger upp
och med detta vet jag också att jag kommer lyckas med det jag vill
jag är bestämd och envis
och detta är något jag aldrig skulle vågat påstå om mig själv
för ett år sedan, men idag, i nutid, är jag stark, mycket starkare än jag kunnat drömma om
och med risk för att låta självgod vill jag bara påpeka detta för alla
och för mig själv.
jag ser inte mig själv sätta mig ner i skolbänken igen
jag känner mig för rastlös inombords för att sådant åtagande
kanske denna rastlösheten kommer lägga sig med åren
om inte finns där planer och drömmar nog att fylla ett helt liv
ett liv jag sedan kan berätta om och vara stolt över
jag har blivit bättre på att identifiera mina känslor
och med det - bättre på att veta vad jag vill
detta har varit till stor hjälp i mitt till viss del trassliga innre
som jag kämpat länge och hårt för att lösa upp
och med denna förändring har jag också blivit bättre på att säga ifrån
inte nöja mig, mindre rädd för konflikt
...
USA
5 maj in san fransisco
5 juni ut new york
jag, Krale, fredrik och Catrine
det kan nog inte bli så mycket bättre
vill inte säga så mycket om det, för att jag inte vet så mycket om det
mer än att det kommer bli helt galet och att vi kommer ha the time of our lifes
...
jag har tre kärleksförklaringar:
Catrine - för hennes avgrundsvrål utblandat med skratt och för att vi är så groteskt
husliga tillsammans. hon plockar fram sprayfingret i mig.
oscar (aka. älskar) - för hans underbara version av hero, nere på krales rum
samt hans försök att desperat vara som hovfredrik
Fredrik - bara för att han är "hov-fredrik" (och det innefattar myyycket)
